Sjukdomsskit

Jao, jao. Är inne på min sjätte dag hemma från jobbet. Har aldrig varit sjuk så länge innan. Och den här gången är det verkligen på en helt annan nivå.

Det började med halsont för två veckor sedan, sedan fick jag feber och kände mig inte alls bra. Men hade en massa skoj saker på gång och tog det inte lugnt. Det straffar sig nu.

Måndag och tisdag förra veckan var jag så dålig. Jättehög feber och efter det kom hostan.

Hostan från helvetet.

Har känt mig bättre, sämre, bättre och sen sämre igen.

Efter att ha haft en helt galen hosta under helgen startade denna veckan med ett läkarbesök.

Fick testa min lungkapacitet och läkaren trodde knappt sina ögon. Hur jag har fått i mig tillräckligt med syre är ett mysterium. Jag kan knappt andas.

Så, in i akutrummet och andas in en medicin i form av rök. Två gånger.

Blir hemskickad för att ta10 kortisontabletter direkt och 6 varje morgon en tid framöver.

Ser verkligen inte fram emot det.

Det här är kanske det sista man ska tänka på när man är riktigt sjuk, men... Kortison gör att man sväller upp. Den vanligaste biverkningen av denna medicin är: MÅNANSIKTE.

Alltså, inte halvmåne - fullmåne!


Så, 30 tjockansiktetabletter ska jag proppa i mig. Plus mina andra mediciner.

Men självklart hoppas jag att jag snart kommer kunna andas normalt igen. Och inte hosta. Och kunna vara tillbaka på jobbet.

Ska få en remiss till en lungundersökning när jag är på benen igen. Förhoppningsvis har jag inte astma.

Så, det här händer i mitt liv när jag inte ringer eller smsar tillbaka.

Som tur väl är passar Fredrik upp på mig. Är hemma från jobbet, lagar mat och pysslar om mig.

Har jag inte hostat på en halvtimma kikar han till mig. Om jag andas överhuvudtaget...

Snart är jag tillbaka! Rund och glad!