En gärningsman återvänder alltid till brottsplatsen

Förra helgen var jag ute med Petter, Jacke och Annie. Vad härligt det var att ha dessa gamla vänner (och syskon) samlade igen. Det kändes precis som förr!

Vi gick till Bakgården för att visa vad vi gick för i deras Music Quiz. Det är alltid en hård kamp och stället är fyllt till sista stol. Petter och jag hade dessutom mycket att leva upp till då vi vann senaste quizen i somras. 

Hur gick det då?

En ärofylld andraplats!

Om ändå kvällen slutat där.

När skumpan slunkit ner kände jag och Jacke för lite bugg. Ingen annan dansade. Ingen av oss vet hur man buggar. Det spelades inte buggmusik.

Katastrof.

Om ändå kvällen slutat där.

När jag skulle gå på toa ringlande kön till damernas lång, som alltid. Jag ville inte vänta, som alltid.

Tog mig friheten och lånade personaltoaletten. Gick hur bra som helst fram tills jag mötte ägaren i dörren på vägen ut.

Om kvällen ändå slutat där.

Ägaren: Jaså? Du jobbar här nu?

Jag: Ehh.. Hihi. Ja, det gör jag!

Ägaren: Så bra. Det är hårt tryck i baren!

Han tar min arm, leder mig hela vägen från personaltoaletten, genom köket och in bakom baren. 

Väl där fanns det bara en sak att göra. Ta emot beställningar.

Två glas vin tack!

Absolut!

Tre öl tack!

Givetvis!

Två redbull vodka!

Fyror eller sexor?

Där står jag alltså och tar emot beställningar, häller upp öl och vin, blandar drinkar och tar betalt.

Petter, Jacke och Annie höll på att smälla av när de såg var jag tagit vägen. 

Varför kan jag inte sitta på en stol och försöka se söt ut?

Igår gick jag skamset dit igen. Drack te och höll mig på rätt sida baren.