May 02, 2012

Glass någon?


Då har jag kommit hem efter en helt fantastisk "helg" i Dublin.

Jag älskar Irland!
Jag älskar Dublin!

Var ska jag börja?

Trevligare, mer hjälpsamma och skojfriskare människor har jag aldrig tidigare träffat.

Shoppingen är fantastisk. Redan första dagen hittade vi FOREVER 21 i tre våningar. 

Ja, ni läste rätt! 

Där spenderades många timmar denna helg och vi har alla hur mycket snygga saker som helst med oss hem. Jippie!

Förutom shopping så är det ju pubar som gäller i Dublin. Underbar musik, härligt ös och Guinness såklart.

Ja, Guinness. Det är ett kapitel för sig! Vilken underbar dryck det är! Trodde aldrig att jag skulle tycka om denna i princip svarta öl men oj oj oj vad fel jag hade. Guinness for the win!

Vi besökte Gunniess Storehouse där man fick se hela tillverkningsprocessen av detta svarta guld och såklart dricka Gunniess i en sky bar med utsikt över hela Dublin.

När vi ändå var i turisttagen åkte vi ut till Kilmainham Gaol. Ett flera hundra år gammalt fängelse. Läskigt och kallt men riktigt intressant då Irland har en riktigt mörk och kämpig historia bakom sig.

Som en kämpig historia kan man även sammanfatta våra sista timmar i Dublin.

Vi är på flygplatsen 1,5 timmar innan avgång. Då upptäcker vi att köerna inte är från denna värld. Väsklämning, passkontroll och säkerhetskontroll hade tagit över två timmar, då hade vi missat vårt flyg.

Så vi måste tränga oss. Vi bara måste! En hel del sura miner möter oss på vägen men det får inte spela någon roll. Vi måste med detta planet!

Efter säkerhetskontrollen var det bara att kuta som gällde.

Med skorna, passet och handbagaget i handen springer vi så fort vi bara kan ungefär en kilometer som det är till gaten.

Min kjol åker upp men jag kunde inte bry mig om det just då. Jag skulle HEM!

Så utan skor och utan kjol springer jag genom Dublins flygplats. Med nöd och näppe hinner vi, endast tack vare en försening vid gaten. Den skulle ha stängt 12 minuter innan vi dök upp!

Så, med andan i halsen och hosta står vi oss ner i dessa gula och lila säten.

Det var verkligen tur att vi kom med. 

För hade vi stannat några dagar till hade jag säkert tatuerat in en trekölver någonstans på kroppen. Så fantastiskt är Irland och Dublin!

VI SES IGEN!

1 comment:

ksverklighet said...

HÄRLIGT!!!

känner igen mig i mycket av det du skrivet - irländare är ett mycket trevligt folk, som faktiskt sätter sig bredvid dig på bussen om det är ledigt där och inte går till ett eget säte. och detta passar ju översociala karolina ;)pratar om väder och vind med de de möter på gatan!

hemma känns det som om det bara är hundmänniskor som pratar och ev säger man hej till sina grannar!

men ölen blev jag aldrig vän med... men jag var i och för sig 17 år och hade inte fått smak för det där.. tyckte den smakade så otroligt mycket öl... men det är ju det som är grejen!

älskar att du sprang barfota (i strumbyxor hade varit ännu bättre ;))och sen med uppkasad kjol!!

kul att ni hade så roligt!!
ps. ibland hade jag gjort mycket för att vara "FRI" igen... men här står man med barn, man och hus... inte lika lätt då - men underbart ur ett annat perspektiv...!