Kommunikation utan ord

Fredrik och jag har båda börjat knaka i våra leder. Han har sina tår och jag har mina vrister.

Det har blivit ett sött sätt att kommunicera.

Samma visa varje dag.

Varje morgon börjar med att någon av oss knäcker en led eller två och är den andra vaken gör den likadant. Som att det inte vore nog på morgonen så fortsätter detta under hela vår vakna tid tillsammans.

Frågan är bara om det är så himla bra? Kan man skada sig? För visst vore det dumt att båda skulle skada just fötterna!