Igår dansade vi och sjöng till Bob hunds 471:a spelning.
Deras hundrade spelning i Stockholm.
Trots att vi stod för långt bak (10 meter från scenen) så var det fantastiskt.
"I dag är en stor dag för Sverige (halva publiken förväntar sig Nationalsången...)
Det är julafton!
När Bob hund spelar är det alltid julafton!"
Så sant. Visst fick vi fina klappar. Några av hitsen:
Folkmusik för folk som inte kan bete sig som folk
Låter som miljarder
Tinnitus i hjärtat
Skall du hänga med? Nä!!
Harduingetmankandansatill?
Tralala lilla molntuss
Nu är det väl revolution på gång?
Istället för musik: förvirring
Festen är över .... Och så vidare!
Till nästa konsert tänker jag föreslå en mer uppstyrd form av placering av publiken. Vi som älskar musiken mest, kan texterna och verkligen sett fram emot konserten längst får stå längst fram. Om du bara följt med en polare som skulle gå får du stå längst bak.
Toppen, vi säger så!
Subscribe to:
Post Comments (Atom)
No comments:
Post a Comment